Min önskelista.

Idag finns många olika religioner och livsfilosofier som talar om lidandets fenomen.
Idag har jag upplevt vad de talar om.
-
I mitt liv har jag upplevt lidanden. Flera stycken faktiskt.
Men det jag i detta inlägg syftar till är fysiska lidanden.
-
Jag har kraschat med motorcykel.
Jag har krockat med bilar.
Jag har ramlat med skidor.
Jag har bellat med skridskor.
Jag har hoppat från hus.
Jag har snubblat när jag sprungit.
-
Jag har brutit flera ben.
Jag har stukat flera leder.
Jag har spräckt min häl.
Jag har förstört flera knän.
Jag har dragit axeln ur led.
Jag har fått mina hjärnskakningar.
Jag har brutit flera tår.
Jag har opererats flera gånger.
-
Men efter allt detta kan jag bara konstatera en sak.
Mitt största misstag har varit att dricka läsk.
-
Jag var hos tandläkaren idag.
Det var dags att laga ännu ett hål - ett hål jag aldrig haft ont av.
Problemet med tandläkare, såväl som andra operationer jag gjort, är att jag har lite svårt med bedövningar.
Dock fungerade det faktiskt efter fyra omgångar bedövning idag.
Men ändå får man utstå en otroligt obeskrivbar obehaglig smärta.
-
Jag skulle, helt ärligt, föredra att bryta armen istället för att borra i tänderna.
Any day of the week. Even Wednesdays.
Och inte tusan blir det bättre av att jag betalar för eländet!
-
-
I jul önskar jag mig en sak mer än allt annat.
det finns en sak som står ensam högst på min önskelista.
Över fyrhjulingar, radiostyrda bilar och RC-helikoptrar.
-
Min önskan i år är den högsta jag haft.
-
Det är läsk som fräter på skelettet istället för tänderna.

L = 10 lg( I / 10^-12)

Detta är formeln för ljudnivå.
För några veckor sedan körde jag hem från staden med min bil.
Efter att ha passerat en smal järnvägsundergång i en kurva accelererade jag i uppförsbacke.
Inte mer än normalt, det vill säga väldigt lugnt för att handla om undertecknad.
Efter ett hundratal meter närmar jag mig en fotgängare på vänster sida.
När jag kommit närmre vänder sig denna kvinna hastigt om och ger mig "fingret".
Hon kastar det alltså inte mot mig utan ger mig ett så kallat "fuck you"-tecken.
-
Observera att sträckan jag kör på har hastighetsbegränsningen 70 km/h.
Det är uppförsbacke och jag kommer från en smal undergång i en kurva där jag haft väldigt låg hastighet.
För att jag på denna korta sträcka ska komma upp i 70 km/h skulle jag behöva en bättre bil. Och betydligt mer gas.
-
När jag närmar mig tanten och hon ger mig det så kallade "fingret" håller jag enligt hastighetsmätaren 60km/h. Jag håller mig på min sida av vägen så hon har gott om plats att gå på. det är inte blött ute så hon riskerar inte att bli nerskvätt. Det enda möjliga obehag jag kunna orsaka henne är att jag kör bil. På vägen. Där man ska köra bil. Det är en bilväg.
Men av någon anledning så väljer denna dam att ge mig en ytterst otrevlig gest.
-
Under min ungdom med nytt körkort hände det ibland att jag körde några kilometer i timmen för fort på helt fel platser. Det är med andra ord inte första gången jag fått utstå otrevliga gester.
Men detta måste vara första gången jag fått just detta långfinger riktat min väg. Dessutom när jag inte gjort något tänkbart, rimligt fel.
-
Denna kvinna, utrustad med långfinger, tyckte antagligen att jag körde för fort.
det är oftast av den anledningen gesterna uppstår mot mig som bilist.
-
Vad berodde då detta på?
-
Jag kör en bil av en lite sportigare modell.
Den har en vinge, den har stora fälgar och den låter lite mer än den vanliga svenssonvolvon.
Men vilken bil jag än kör, så är jag ofantligt trött på människor som inte kan någon fysik.
-
För hur man än vrider och vänder på denna formel så har den absolut ingenting att göra med hastighet. och hur man än vrider och vänder på den ännu vanligare formeln för hastighet (v = s / t) så påverkas den inte på något sätt av ljudstyrka.
-
Kära dam.
-
När något låter mycket betyder inte det att det går fort.
Isåfall skulle antagligen din dammsugare köra ifrån dig.
-
Har du bara något emot ljud har jag ett tips.

Vem ska föra Henrik Pederby till altaret?

I en artikel på Dagens hemsida kan vi idag läsa att en "toppchef" inom Svenska Kyrkan har fått avgå.
Anledningen är tydligen att han "kan ha brutit mot (Svenska) kyrkans värderingar".
Man får dock inte veta vad det är för värderingar Henrik Pederby brutit mot.
-
Jag ställer mig direkt frågan vad Svenska Kyrkan har för rangordningslista på sina värderingar.
Vad är viktigast för detta samfund?
Och vad är minst viktigt?
-
Jag undrar om det är en ofantligt jättestor och oerhört allvarlig värdering det handlar om.
- Som till exempel hur man ska ta sig till altaret när man gifter sig.
Eller är det kanske bara en liten, liten obetydlig värdering?
- Som till exempel könsneutrala äktenskap eller investeringar i vapenindustrin.
-
Det Svenska kyrkan de senaste åren lärt oss är att de små oviktiga värderingarna inte är så noga att hålla på.
De enorma värderingarna av stor vikt däremot, där står kyrkan upp för sina åsikter.
-
Kanske var det en så allvarlig värdering Pederby brutit mot, så att han ville möta sin fru vid altaret, och få hennes hand överlämnad av svärfar.
-
Antagligen handlar det om något liknande åtminstone.
Det är ju ändå bara i de riktigt tunga frågorna Svenska kyrkan står upp för sina värderingar.

Om

Min profilbild

Reco

RSS 2.0